Har precis kollat på Rambo - John Rambo och det var lätt den mest gripande och otäcka film jag sett på länge. För er som inte sett kan jag säga lite kort att den handlar om en kristen hjälpgrupp som åker till Thailand/Burma med mediciner mm till "civila" i nåt sorts inbördeskrig. De får hjälp av Rambo (Stallone) att ta sig dit och i ren hjälte-anda måste han såklart rädda de från de hemska terroristerna/burmesiska soldaterna. Som en vanlig actionrulle helt enkelt.

En skillnad bara: det kändes väldigt verkligt och jag kan lätt tro att det speglar verkligheten i många krigshärjade länder. Kanske inte Rambo-biten men de "onda" soldaternas övervåld och råhet. Jag satt flera gånger och vred mig pga allt blod och våld och kvällens revbensspjäll ville upp och ut.

Herregud så egoistisk och skyldig jag känner mig nu efteråt. Jag vill skänka alla mina sparpengar till Rädda barnen, Röda korset och alla andra hjälporganisationer. Jag vill sätta mig på ett plan till ett u-land och göra allt för att hjälpa alla trasiga människor. Jag VILL HJÄLPA så himla mycket. Nu känns det inte realistiskt för mig att ge bort alla mina pengar men jag kommer definitivt skänka mer till olika insamlingar. Insamlingar till allt möjligt, djuren och naturen behöver också hjälp! 

Jag köpte faktiskt en sån där hjärtepin för hjärtsjuka barn i söndags och jag blir stolt över mig själv när jag ser hur den glimmar till lite på sjalen!

Live for nothing or die for something! Det var ungefär det Rambo sa till legosoldaterna som ville krypa hem till den trygga västvärlden igen när de insåg att det var lite farligare än de trott.
Som tur är så dör man ju inte om man skänker en slant till Rädda barnen men man det är ju absolut bättre än att inte göra någonting!!

Jaja, nu ska jag krypa till kojs och läsa litegrann!

Ciao och nattinatti!